NORDENS STJÄRNA

Furst Zaid al Zayed kommer inrusande genom ytterdörren till stugan. Han samlar alla runt det lilla bordet och börjar framföra sina krav. När alla tvekar går han raskt fram till en sinthesa men Zaldyn ställer sig emellan. ”Ja, om du vill ta hennes plats så var så god” säger fursten lugnt och gör en gest mot bordet. Motvilligt men bestämt lägger Zaldyn sin hand på bordet. Med en enda rörelse har Zaid dragit dolken och kapat av honom ett finger. ”Ett smakprov på vad som händer om ni inte lyder…”

 

Drängen vaknar upp flämtande och kallsvettig. Han ser sig omkring i det lilla rum han befinner sig i och tar några djupa andetag. Det har gått snart två år sedan händelserna i jaktstugan men de återupplevs fortfarande i hans drömmar. Tyvärr är det ofta  delarna med fursten han då får se.

Drängen häver sig upp ur sängen och drar på sig sina kläder medan han fortfarande har drömmen i färskt minne. Han går ut genom dörren och ser värdshuset, Nordens stjärna, till vänster om sig. Sinthas lämnade av honom och hans syskon här när de fått reda på att barnens by försvunnit. Men istället viker han av åt höger och går till tavernans sommarservering. Värdshusvärdarna, Troman och Álder, är minst sagt unika. Så länge vädret tillåter så föredrar de av någon orsak att tillreda, koka och servera mat och dryck under bar himmel.

 

Trots att Nordens stjärna är ett värdshus i Norra Gargonia så känner drängen hur solens första strålar värmer i sensommaren. Vid sommarserveringen är det redan mycket liv och rörelse, Troman står vid den öppna elden och rör i grytorna medan Álder serverar de mest morgonpigga gästerna deras frukost. Värdshuset ligger i vägkorset mellan städerna Dumara, Llyne, Acres, Viesby och Sheldow. Det gör att Nordens stjärna vanligen fylls med vägfarare som reser mellan dessa städer samt bybor från de närliggande byarna. Både varor och skvaller byter snabbt ägare på denna plats och drängen ser nyfiket mot de tunga väskor som gästerna har att stå bredvid sina stolar. Álder får syn på drängen och ger honom ett välkomnande, lite retsamt, leende. ”Jaha, det är dags att stiga upp nu. Det finns mycket arbete att göra idag. Rulla fram några extra mjödtunnor, jag har en känsla av att det kommer gå åt mycket idag”. Han återvänder till sina gäster och medan drängen går mot källaren så funderar han förväntansfullt över vilka nya bekantskaper han kan komma att göra idag.